Förlag önskar skänka bort författares böcker. I samband med den aktuella barnbokskampanjen ”Läslov” höjer Grethe Rottböll, ordförande i BULT:s styrelse, ett varnande finger.

Vi i BULT bedriver ett långsiktigt arbete. Vi vill ha fler skolbibliotek (inte bara rum för böcker) och vi vill ha anställda utbildade bibliotekarier som kan möta varje barns enskilda läsnyfikenhet. Vi vill att lärarna ska ha en gedigen litteraturutbildning. Vi vill sitta med i Babel i teve och vi vill att barnböcker ska recenseras på kultursidorna.

Det är ett långsiktigt arbete som engagerar skola, politiker, media, författare, föräldrar, bokhandeln m.fl.

Vi vill dessutom ha betalt för vårt arbete. Vi vill tjäna pengar på vårt skrivande så att vi kan försörja oss, fördjupa oss och utvecklas konstnärligt i detta eftertankens arbete som är författarens. Dessutom vill vi ha pensioner och sjukförsäkring när vi inte kan eller orkar arbeta precis som andra yrkesgrupper har.

På senare år har vi blivit allt viktigare i den kulturpolitiska debatten eftersom läsandet i Sverige pekar neråt. Redan litteraturutredningen larmade och föreslog åtgärder. Det dyker upp nya läsfrämjandeprojekt i och utanför skolvärlden. Några riktigt lovvärda, andra har vi anledning att vara kritiska till. När Bonniers och Akademibokhandeln bjöd in till projektet ”Läslov” var vi kritiska.

Vi ser ju gärna att varje läskrona går till det långsiktiga arbete vi redan bedriver och som inte på något sätt är i hamn.

Vi funderade också över om detta inte var att ”kidnappa” barnens höstlov. Ett lov som är en slags semester från allt det man gör i skolan. Vi var kritiska eftersom förslaget kom från företagshåll. Vi undrade över vilken sorts litteratur man skulle komma att satsa på? En bred flora av författare och böcker, med fakta, poesi för barn och litteratur på andra språk?

Eller ville förlagen bara hitta ännu ett forum att sälja de böcker man redan storsäljer? Och hur skulle de små förlagen kunna göra sig hörda i höstlovsrusket?

Vi gick med i arbetsgruppen men inte aktivt utan som observatörer. Vi var tydliga med att vi förhöll oss kritiska och vi ställde obekväma frågor. I viss mån lyckades vi påverka projektet. T.ex. lovade man att på Läslovets hemsida skriva in att författarna ska ha betalt enligt Författarcentrums och Författarförbundets rekommendationer. Något som bör vara självklart men långtifrån alltid är det.

Och vad händer nu inför det första Läslovet? Författare får frågan från ett av förlagen om man vill vara med och bidra till detta behjärtansvärda projekt genom att förlaget skänker bort 50 av författarens böcker utan att betala författaren!

Författaren är redan förloraren i näringskedjan kring boken. Förlagen, biblioteken, distributörerna, alla får månadslön och pension, alla lever de på boken. Det är bara författaren som skrivit den som inte kan leva på den. Och ändå frågar man författaren om hen kan tänka sig att skänka 50 böcker.

Ska vi någonsin få igenom våra krav och önskemål är det nödvändigt att vi tillsammans säger nej till alla sådana förslag. Det är nödvändigt att vi konsekvent upplyser vår omgivning, våra förlag och förläggare om den situation vi tvingas leva i. Att vi fortsätter att höja blicken mot de mål som inte bara kommer att ge fler läsare i Sverige utan också författare som kan leva på sitt yrke!

Grethe Rottböll, ordförande i BULT:s styrelse

Gunnar Ardelius, ordförande i Sveriges Författarförbund