Camilla Carnmo kartlägger det litterära sydost

cc001Det är kulturjournalisten Camilla Carnmo som under de närmaste månaderna kommer att kartlägga det litterära sydöstra hörnet av Sverige (se tidigare inlägg). Författare och översättare runt om i Blekinge och Kronobergs län kommer att kontaktas av Camilla Carnmo som vill ställa frågor till dem.
Camilla Carnmo presenterar sig själv som moderator/konferencier/samtalsledare, projektledare, redaktör, utredare, litteraturkritiker, skribent, textgranskare, krönikör och föreläsare.

Hon har läst kulturvetarlinjen vid Lunds universitet: litteraturvetenskap, filmvetenskap, genusvetenskap; journalistik på Fojo. Åren 2000–2012 var hon kulturredaktör på Smålandsposten i Växjö.

Inbjudan till utställare på Bokmässan 6 mars 2016

BOKMÄSSABILDWPBokmässa – Berättarkraft

Den regionala berättarkraften skall slå ut i full blom i början av mars 2016. Det börjar med en bokmässa söndag 6 mars och fortsätter sedan den följande veckan med aktiviteter i alla Blekinges kommuner – plus Bromölla! Dra ett aktivitetsstreck redan nu i din kalender! Fullständigt program kommer en bit in på det nya året.

Inbjudan till författare, bokutgivare, förlag….

Söndag den 6 mars 2016 inleds Berättarkraft 2016 med en bokmässa på Eriksberg i mellersta Blekinge (avfart vid Åryd från E22).
Författare, förlag, bokutgivare m fl inbjuds härmed till bokmässan.
Kostnad: ingen!
Vad krävs: Att du/ni kan visa upp, helst också kunna sälja böcker som ni har skrivit, gjort, givit ut. Om det blir övertecknat ges företräde åt de som har böcker utgivna under de senaste åren!
Det finns plats för 80-100 utställare..
Mässan öppnar klockan 11.00. Då skall man vara på plats!
Fram till klockan 16.00 skall din lilla monter vara öppen. Cirka en meter bordsbredd har du till ditt förfogande.

Mat behöver du inte ta med – på Eriksberg serveras dagens boklunch. Och vanlig fika finns också.

Som sagt – ingen avgift. Ej heller för besökarna! Pengarna skall användas till goda böcker och god mat! Allt till fömånliga priser!

Anmälan
Skicka in din intresseanmälan till

info@holjebok.se

eller brev till: Johnny Karlsson, Box 14, 29321 Olofström

eller telefonanmälan 0705 627639

Ange: Namn, företag, förening, samt adress och telefon. Gärna mejladress.

Arrangörer och inbjudare:
Region Blekinge – Berättarkraft, Bromölla kommun, Blekinge Hembygdsförbund, Sveriges Författarförbund, Folkuniversitetet samt Eriksberg Vilt & Natur.

Hälsningar från Johnny Karlsson (mässansvarig)

Nu ska Blekinges (och Kronobergs) litterära landskap kartläggas

 

En ensam utredare ska kartlägga det litterära Blekinge och dito Kronoberg. Arbetet ska vara klart till sommaren.

En ensam utredare ska kartlägga det litterära Blekinge och dito Kronoberg. Arbetet ska vara klart till sommaren.

”Det litterära landskapet och litteraturskapande i Blekinge och Kronoberg” är rubriken på en kartläggning av resurser inom litteraturen i de båda länen. I början av juni nästa år kommer vi att ha dels ett nytt faktaunderlag och dels ett antal förslag för områdets litterära framtid.

Det är Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg (den regionala biblioteksverksamheten i Blekinge och Kronoberg) som nyligen gick ut med en offertförfrågan till ett antal utvalda personer.

Bakgrunden är att från 2015 är området Litteratur och läsfrämjande med i kultursamverkansmodellen och i de regionala kulturplanerna ges i uppdrag åt Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg att göra en kartläggning av litteraturen i de två länen. Nu ska alltså denna kartläggning ske. Enligt uppgift kommer en liknande kartläggning ske i Kalmar län.

Blekinges regionala kulturplan http://www.regionblekinge.se/a/uploads/dokument/Strategidokument/RB_Kulturplan_201517_ver8_low.pdf

Regional kulturplan för Kronobergs län

http://www.regionkronoberg.se/globalassets/kulturochupplevelser/slutversionregionalkulturplanforkronoberglan_20152017.pdf 

I Blekinge finns dessutom en strategi för arbetet med litteratur och berättande 2015 – 2017.

http://www.biblioteksutveckling.se/a/uploads/dokument/Litteraturstrategi_Blekinge.pdf 

Förutom kartläggning av nuläget önskar Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg förslag till modeller för samverkan, nätverkande samt utvecklingen av området litteratur och berättande utifrån:

  • Författarnas ställning och villkor
  • Förlagsverksamhet och utgivningsvillkor
  • Läsandet och publiken
  • Tillgången till litteratur
  • Skrivar- och berättarverksamhet: kurser, utbildning, folkbildning (såväl utifrån ett professionellt perspektiv såsom på amatörnivå, det ska omfatta barn, unga och vuxna)
  • Det litterära arvet/kulturarvet
  • De litterära sällskapen och andra aktörer inom litteraturområdet
  • Hur digitalisering och det digitala kan utveckla området
  • Barns och ungas förutsättningar att vara aktiva inom området

Perspektiv

  • Barn och unga
  • Mångspråk och mångfald
  • Minoritetsspråken
  • Tillgänglighet
  • Digital utveckling

Arbetet ska redovisas i en skriftlig rapport. Den ska dras för de två regionala kulturnämnderna i Kronoberg och Blekinge.

Obekväma frågor om ”Läslovet”

Förlag önskar skänka bort författares böcker. I samband med den aktuella barnbokskampanjen ”Läslov” höjer Grethe Rottböll, ordförande i BULT:s styrelse, ett varnande finger.

Vi i BULT bedriver ett långsiktigt arbete. Vi vill ha fler skolbibliotek (inte bara rum för böcker) och vi vill ha anställda utbildade bibliotekarier som kan möta varje barns enskilda läsnyfikenhet. Vi vill att lärarna ska ha en gedigen litteraturutbildning. Vi vill sitta med i Babel i teve och vi vill att barnböcker ska recenseras på kultursidorna.

Det är ett långsiktigt arbete som engagerar skola, politiker, media, författare, föräldrar, bokhandeln m.fl.

Vi vill dessutom ha betalt för vårt arbete. Vi vill tjäna pengar på vårt skrivande så att vi kan försörja oss, fördjupa oss och utvecklas konstnärligt i detta eftertankens arbete som är författarens. Dessutom vill vi ha pensioner och sjukförsäkring när vi inte kan eller orkar arbeta precis som andra yrkesgrupper har.

På senare år har vi blivit allt viktigare i den kulturpolitiska debatten eftersom läsandet i Sverige pekar neråt. Redan litteraturutredningen larmade och föreslog åtgärder. Det dyker upp nya läsfrämjandeprojekt i och utanför skolvärlden. Några riktigt lovvärda, andra har vi anledning att vara kritiska till. När Bonniers och Akademibokhandeln bjöd in till projektet ”Läslov” var vi kritiska.

Vi ser ju gärna att varje läskrona går till det långsiktiga arbete vi redan bedriver och som inte på något sätt är i hamn.

Vi funderade också över om detta inte var att ”kidnappa” barnens höstlov. Ett lov som är en slags semester från allt det man gör i skolan. Vi var kritiska eftersom förslaget kom från företagshåll. Vi undrade över vilken sorts litteratur man skulle komma att satsa på? En bred flora av författare och böcker, med fakta, poesi för barn och litteratur på andra språk?

Eller ville förlagen bara hitta ännu ett forum att sälja de böcker man redan storsäljer? Och hur skulle de små förlagen kunna göra sig hörda i höstlovsrusket?

Vi gick med i arbetsgruppen men inte aktivt utan som observatörer. Vi var tydliga med att vi förhöll oss kritiska och vi ställde obekväma frågor. I viss mån lyckades vi påverka projektet. T.ex. lovade man att på Läslovets hemsida skriva in att författarna ska ha betalt enligt Författarcentrums och Författarförbundets rekommendationer. Något som bör vara självklart men långtifrån alltid är det.

Och vad händer nu inför det första Läslovet? Författare får frågan från ett av förlagen om man vill vara med och bidra till detta behjärtansvärda projekt genom att förlaget skänker bort 50 av författarens böcker utan att betala författaren!

Författaren är redan förloraren i näringskedjan kring boken. Förlagen, biblioteken, distributörerna, alla får månadslön och pension, alla lever de på boken. Det är bara författaren som skrivit den som inte kan leva på den. Och ändå frågar man författaren om hen kan tänka sig att skänka 50 böcker.

Ska vi någonsin få igenom våra krav och önskemål är det nödvändigt att vi tillsammans säger nej till alla sådana förslag. Det är nödvändigt att vi konsekvent upplyser vår omgivning, våra förlag och förläggare om den situation vi tvingas leva i. Att vi fortsätter att höja blicken mot de mål som inte bara kommer att ge fler läsare i Sverige utan också författare som kan leva på sitt yrke!

Grethe Rottböll, ordförande i BULT:s styrelse

Gunnar Ardelius, ordförande i Sveriges Författarförbund

Litteratur kan inte beordras fram

BLT25juliIMG_5356Eivor Martinus, sommarbleking och författare (utgiven både på engelska och svenska) uppmärksammade en tidningsartikel i Blekinge läns tidning den 25 juli 2015. Hon skrev till mig: ”Jag läste en lång artikel om författare i Blekinge och ville bara påminna om att jag visserligen bara är en sommarbleking, men jag har skrivit ett stort antal böcker under mina drygt fyrtio somrar här i detta härliga landskap. Böckerna har inte utspelat sig i Blekinge, men det är här jag har fått ro till att skriva.”

Jag kan inte annat än hålla med Eivor, det var en konstig artikel. Inte minst vinkeln ”Länet som författarna glömde”. När jag jobbade med nyårsrevyer en gång i tiden, mötte jag samma märkliga synsätt, nämligen att det på något sätt är en självklar rätt för allmänheten att kräva olika typer av kultur. De år som vi av olika skäl inte lyckades arbeta fram en nyårsrevy, klagades det. Inte på oss i revygänget, utan på ”di”, ”varför gör di ingen revy i år?”. Vem tänkte man på? Skulle kommunfullmäktige ta beslut om lokalrevy? Jag vet inte om det är typiskt för Karlskrona, där man en gång var van att staten har serverat allt på bricka, alltsedan den dagen örlogsbasen anlades med massiva insatser från statskassan. Så är det ju inte längre. Det borde vara självklart att vare sig kommunerna eller staten kan kommendera fram litteratur, än mindre bestämma ämnena för den.

Dessutom räknade man i artikeln upp ett antal författare som skrivit här – samtidigt som man påstår att författarna har glömt Blekinge. Mycket konstigt alltihop. Inte heller nämndes Skivarklubben i Blekinge, en i det närmaste unik institution som under 50 år har samlat skrivande blekingar och som med regelbundenhet dessutom publicerar dem. Jag har själv också agerat ”barnmorska” för bokprojekt några gånger och försökt hjälpa lokala författare som velat publicera sig – självklart med olika framgång.

Eivor Martinus är ett exempel på hur litteraturen frodas i Blekinge utan att det genast märks. Det finns såklart många fler.Tommy Olofsson, som skrivit många dikter med motiv från Blekinge, är ytterligare en som BLT har missat. Blekinge har bara 150 000 invånare. De är nästan dubbelt så många i Kalmar län, men när länsstyrelsen där ska lista kända kulturpersonligheter från länet är antalet författare få. Vi ligger nog inte så dåligt till ändå. Skåne har visserligen många fler författare, men det kan bero på att där bor typ tio gånger så många människor, och att det finns en storstad och kulturella nätverk (tänk Österlen) där.

Vad som däremot kan sägas är att Region Blekinge, som har det regionala ansvaret för den nationella kulturpolitiken, faktiskt har insett litteraturens roll och är beredd att satsa på berättande och litteratur med hjälp av de små resurser som finns. Det intrycket har i varje fall jag fått. Men man ska inte tro att en lokal litteratur uppstår av sig själv, det krävs lokala initiativ och inspirerade människor som är beredda att satsa på författande. Möjligheterna är i själva verket större idag än någonsin, eftersom alla kan publicera sig på nätet för en ganska billig penning. Även tryckta böcker blir allt billigare och enklare att ta fram.

Klicka här för att läsa artikeln: Länet som författarna glömde – Blekinge Läns Tidning

Klicka här för Region Blekinges kulturplan, som har ett eget kapitel för litteraturen. RB_Kulturplan_2015-17_ver8_low

Ingemar Lönnbom, regional representant för Sveriges Författarförbund.

Ny biblioteksplan på gång i Olofström

NEBBEBODA. I juni räknar man med att Olofströms kultur och fritidsnämnd ska kunna ta beslut om en ny biblioteksplan. Det berättade nämndens ordförande Patrik Sjöstedt under kommunens ”Kulturråd” på tisdagskvällen den 5 maj.

Kulturrådet är en återkommande samling där kommunens föreningar är inbjudna och får information om arbetet i kultur och fritidsnämnden. Bland nyheterna som presenterades var alltså att kommunen nu kommer att få en ny biblioteksplan. Den som hittills har gällt var för gammal, något som har påpekats av kommunens revisorer.

 

 

 

Rapport från KLYS mötesplats

GÖTEBORG 4 februari 2015. Så är mötet igång, 40 deltagare ungefär, från ord, bild, form, musik, dramatik, scenkonst är samlade för att diskutera kulturskaparnas villkor och hur vi regionalt ska kunna förbättra dem. Flera av Författarförbundets regionala ombud är på plats! Om du är osäker om vad KLYS är, klicka här.

Regionalpolitisk sekreterare inom KLYS är Carl Liungman som arbetar speciellt för oss som bevakar kulturarbetarnas villkor regionalt. Han har jobbat med detta i nio månader och är musiker i botten men också skribent. Hans roll är mångfacetterad.

2014 var Blekinge en av de regioner som fick ny kulturplan. Carl säger att regionerna har beaktat KLYS synpunkter bra, en del har till och med tackat för de värdefulla bidrag som kom den vägen.

KLYS har en checklista där man bockar av olika delar av kulturplanerna. Ett exempel är hur man betecknar våra yrkespersoner. Professionell kulturskapare är det begrepp som KLYS vill använda.

En generell erfarenhet från regionerna är att det inte alltid är en fördel att man skapar en tjänst som ”konsulent”.

I Västra Götaland har man i regionen bestämt att inte genomföra en remissrunda, vilket KLYS är mycket kritiskt till.

13.35 Nu berättar representanter för olika samrådsgrupper runt om i landet om sina erfarenheter. Anna-Karin Brus och Girilal Baars informerar om arbetet i Uppland. Carl Liungman frågar om det är bra att gruppen och KLYS är konstområdesövergripande. Anna Karin säger att det kan ge ett mervärde genom att tjänstemännen som sitter med får mera koll på konstnärernas situation, dessutom ger det bra kontakter mellan olika kulturutövare.

Carl Liungman understryker vikten av att man dokumenterar de möten man har, så att man kan gå tillbaka och utvärdera och följa upp.

I Uppsala har även kommunen visat intresse för en samrådsgrupp efter modell från regionen.

Jämtland Härjedalen Västernorrland

13.50. Therese K Agdler, författarförbundet (Jämtland) Lisa W Karlsson, (Västernorrland), Waldemar Swiergiel (Jämtland) berättar nu om arbetet i den regionen. Waldemar bekräftar att det är värdefullt att mötas, både att möta andra kulturskapare och tjänstemän. Man har två möten per år. En effekt av de senaste årens arbete är också att KLYS som organisation har blivit mera känt.

Theres säger att man från regionens sida lyssnar noga på dem. Men nu när den nya planen är klar undrar hon hur det kommer att bli i praktiken. Lisa säger att man gärna skulle ha med politikerna också i dialogen.

Förbundsfrågor

14.10 Här berättar Åsa Berndtsson, ordförande i BUS och Paula af Malmborg Ward, tonsättare och styrelseledamot i bl a FST övergripande om sitt arbete i respektive organisation. Exempelvis prioriterar KRO/KIF avtalsenlig ersättning vid utställningar (MU-avtalet) och enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning. Länk till KRO-sida om regional politik.

Länk till Föreningen Svenska Tonsättare. Paula understryker vikten av det långsiktiga arbetet med att skapa både en yttre och inre bild av tonsättarna som yrkespersoner och att de ska ha vettigt betalt. Hon pekar också på problemet med miniminivåer. Om det inte finns möjlighet att förhandla upp ersättningen blir miniminivån en black om foten. Då är den inte längre en miniminivå utan underbetalning.

Mera om regionalt arbete

15.15 Regionala kulturrådet i Östergötland med Marie Länne Persson och Magnus Alexandersson berättar om hur arbetet går till där. Magnus och tre andra professionella utövare skapade en egen påtryckargrupp när samverkansmodellen introducerades.

Man har haft 2-3 möten per år. Ibland har ansvariga kulturpolitiker varit med. Det har alltid förts minnesanteckningar. I våras ett möte med alla kulturpolitiker och då visade det sig att deltagarna hade blivit duktiga på att presentera sig själva.

Bra tankar

Dagen kan summeras så att KLYS har en viktig uppgift att samla våra professionella kulturskapare. Kanske kan vi komma längre tillsammans än i de respektive yrkesorganisationerna. Region Blekinge skulle säkert kunna ha nytta av en dialog med den här gruppen, inte bara inför förnyelsen av kulturplanen. Planer ska ju helst förverkligas också. Många bra tankar har väckts under dagens arbete och kvällens mingel!

Ingemar Lönnbom

 

 

 

Lyssna på Torgny Karnstedt om läsning i OBS Magasin

Sveriges Författarförbunds ombud i Skåne, Torgny Karnstedt är en av de medverkande i ett av de bästa radioprogram vi har hört den senaste tiden. Det handlar om den för demokratin så livsviktiga läsningen, läsförmåga, läsförståelse.

Från en topplacering internationellt i början av 70-talet har Sveriges barn och ungdomar de senaste 10 åren sjunkit längre och längre ned i läsförmåga. Samtidigt visar andra undersökningar att föräldrar läser mindre hemma och för sina barn. Biblioteken redovisar också färre utlån. Vad har hänt med läsningen? Vilka blir konsekvenserna? Och kan man göra något åt det? Medverkande: Anders Mildner, Martin Widmark, Dilsa Demirbag-Steen, Torgny Karnstedt. Programledare: Mikael Olsson Al Safandi. Producent: Anna Lyrenäs.

Direktrapport 3 från Författarförbundets förbundsstämma

En liten sammanfattning av Informationstorgen som genomfördes fram till lunch:

 

Styrelsen kommer att ta med sig alla synpunkter som har kommit in.

 

Sektionsrummet:

Minerva berättade att det kommit frågor om forskningsråden.

Skönlitterära sektionen om litteraturstödet och de små förlagen.

Översättarsektionen bland annat om talboksersättning.

 

Internationella:

Många medlemmar kom och pratade om att få bidrag för att komma ut i världen. Det blir egen punkt på stämman.

 

Litteraturpolitiska

Regionombuden rapporterade. Bland annat om bokmässan i Halland. Viktigt att starta samarbete med lärarutbildningen för att ge bättre kvalitet i den.

 

Kommunikation

Medlemsinformation. Alla som var där saknade matrikeln. Webbplatsen fick beröm. Många hade åsikter om Författaren.

 

Ekonomi

Intresset gällde främst författarnas ekonomi. Mycket om framträdararvoden. Kampanjen ”ordet är fritt men inte gratis” bör fortsätta.

 

Biblioteksrådet

Fick många besök.