Ragnar Jändel

(1895 – 1939)

Verkförteckning, litteraturhänvisningar m.m.

 

Verk­förteck­ning:

Till kär­leken och hatet. Dikter. Fram, 1917.

De tappra. Dikter. Fram, 1918.

Under vårstjärnor. Dikter. Tiden, 1920.

Sånger och hymner. Dikter. Tiden, 1921.

Vägledare. Uppsatser om böcker och bild­ning.

Tiden, 1921.

Havets klockor. Dikter. Tiden, 1923.

Det stilla året. Blad ur dagboken. Tiden, 1923.

Den trånga porten. En utvecklings­historia. Tiden, 1924.

Heden och havet. Dikter. Tiden, 1925.

Släkt och bygd. Dikter. Tiden, 1926.

Franciscus med pilbåge. Dikter. Tiden, 1927.

Jag och vi. Kommentarer och me­ditationer. Tiden, 1928.

Kämpande tro. Dikter. Tiden, 1928.

Religiös nutidsdikt. Antologi samman­ställd av Ragnar Jändel. J A Lind­blad, 1928.

Advent. Dikter. J A Lindblad, 1929.

Vårt rike. Dikter. Tiden, 1931.

Malört. Dikter. Tiden, 1933.

Valda dikter. Tiden, 1934. Ragnar Jändels eget urval ur böcker t.o.m. Malört.

Valda dikter. Tiden, 1950 och 1984. Utökad med dikter ur Stenarna blomma samt Poesi och prosa.

                       Illustrerad av Ulla Sundin.

Barndomstid. Självbiografisk berät­telse. Tiden, 1936.

Blommor. Lyriska naturbetraktelser. Tiden, 1937.

Stenarna blomma. Dikter. Tiden, 1938.

Samlade skrifter I-V. Sammanställda av Bengt Jändel.Tiden, 1940.

Poesi och prosa. Efterlämnat. Sam­manställt och med förord av Bengt Jändel. Tiden, 1944.

Dikter. I urval och med inledning av Olof Lagercrantz. Folket i Bilds Lyrikklubb, 1955.

 

Jändelsällskapet har gett ut faksimilupplagor av en del av Ragnar Jändels böcker. När detta skrivs är följande tillgängliga: Till kärleken och hatet, De tappra, Under vårstjärnor, Sånger och hymner samt Havets klockor. Dessutom finns Ekofragment, ett urval av sonen Bengt Jändels dikter.

Fortsatt utgivning av Jändelböcker planeras. Sällskapet har dessutom tidigare utgåvor av flera Jändelböcker till salu.

 

 


Litteraturhänvisningar

 

Biografier

 

Jändel, Bengt: Ragnar Jändel. En levnadsskildring.

Jändel­sällskapet, 1998.­

 

Moberg, Vilhelm – Arnér, Sivar: Hatets och kärlekens dik­tare.

För­laget Frilansens skriftserie nr 5, 1946.

 

Nilsson, Stig: Mellan heden och havet–Ragnar Jändel som

hem­byg­dens diktare.

Östra Blekinge Hembygds­förenings skrift 1977:1.

 

Stenkvist, Jan: Proletärskalden. Exemplet Ragnar Jändel.

Gidlunds, 1985.

 

Åkesson, Åke: Hjärtat och facklan. Ragnar Jändels liv och diktning.

LTs förlag, 1978.

 

 

Recensioner av Bengt Jändels biografi över fadern

 

Bäckström, Lars: Skildring av författare med blick av svart diamant.

Uppsala Nya Tidning, 16 november 1998.

 

Charlesen, Janne: Jändel–värd att minnas.

Sydöstran, Karlskrona, 22 april 1998.

 

Lind, Nils: Komplicerad vänskap.

Sydöstran, Karlskrona, 8 maj 1998.

 

Ulla Leander-Poppius: Jändel och ”Hortensius”.

Sydöstran, Karlskrona, 10 juni 1998.

 

(Linds och Leander-Poppius’ artiklar är skrivna som uppföljning till Charlesens recension

i Sydöstran.)

 

Hjelmstedt, Lennart: Individualisten Ragnar Jändel.

Blekinge Läns Tidning, Karlskrona, 29 april 1998.

 

Hedlund, Tom: Jändel träder fram i skarp relief.

Svenska Dagbladet 7 januari 1999.

 

Lind, Nils: Från agitator till sökare.

Tidningen VI, Nr 33/34, 13/8 1998.

 

Lång, Helmer: Recension utan särskild titel.

Bibliotekstjänsts tidning nr 13, 1998.

 

Recensioner av Åke Åkessons biografi ”Hjärtat och facklan”

 

Ahlberg, Alf: Ragnar Jändel, en bortglömd diktare.

Dala-Demokraten 10 maj 1978.

 

Anders Håkansson: Ragnar Jändel, klippträdgårdens diktare.

Blekinge Läns Tidning 27 april 1978.

 

Hedlund, Tom: Ragnar Jändel–en Franciskus med pilbåge.

Under­strec­kare i Svenska Dagbladet 2 februari 1979.

 

Norman, Birger: En okänd.

Metallarbetaren nr 39/1978.

 

Ollén, Gunnar: Jändel, den store skalden i Blekinge.

Sydöstran 2 februari 1979.

 

Thybell, Allan. Jändels ölmetid nu i litteraturhistorien.

Nya Wermlandstidningen 18 april 1978.

 

Wolf, Lars. Hjärtat och facklan.

Nerikes Allehanda 8 augusti 1978.

 

Recensioner av ”En bok om Kristina Jändel”

 

Andersson, Margaretha: Bok om Kristina Jändel en liten juvel.

Sydöstran, 30 mars 1999

 

Anonym recensent: Läsvärt inte bara för Jämjöbor.

Mitt Karlskrona, 7/1999.

 

Bäckström, Lars: Livet i 1800-talets Fattigssverige.

Uppsala Nya Tidning 1 juli 1999.

 

Hedlund, Tom: Äreminne över en sliten och tålig mor.

Svenska Dagbladet 13 juni 1999.

 

Hjelmstedt Lennart: Ragnar Jändel om sin mor Kristina

Blekinge Läns Tidning 29 september 1999

 

Lång, Helmer: En bok om Kristina Jändel.

Bibliotekstjänsts tidning nr 14/1999

 

Recensioner av faksimilutgåvan av ”Havets klockor”

 

Hedlund, Tom: Oavbruten kamp mot mänsklig halvhet.

Svenska Dagbladet 28 juli 2000.

 

Signaturen BJ: Havets klockor av Jändel i nytryck.

Blekinge Läns Tidning 13 april 2000.

 

Övrigt

 

Ahlenius, Holger: Arbetaren i svensk diktning. 1934.

 

Alexandersson, Erland: Efterskrift till fak­similutgåva av Under vår­stjärnor.

Vekerum förlag, 1994.

 

Christensson, Eta: Ragnar Jändel och uppgiften.

Högskolan, Karlskrona/Ronneby.

Uppsats i litteraturvetenskap (HLI 221). Vårterminen 1999

 

Emanuelsson, Georg: Ragnar Jändel och klippan.

Ord och Bild nr 6 1964.

 

Ericson, J O: Ragnar Jändels skaldskap. Bokstugan 1921.

 

Gillby Johannes: Folk av format och färg. 1960.

 

Gustafsson, Ivar och Gustafs­son, Margareta: Bland Jändel­minnen i Jämjö.

Ekskölden 1967-68. Årgång 14, sid 39-41, 1967.

 

Hildebrand, K-G: Bibeln i nutida svensk lyrik. 1939.

 

Johnson, Nathan: Profiler. 1936.

 

Jändel, Bengt: En diktares ensamhet.

Samtid och Framtid, september 1950.

 

Jändel, Bengt: Proletärhemmets diktare.

Folket i Bild 1954:37.

 

Jönsson, Nine Christine och Lindblom, Paul: POLITIK OCH KÄRLEK.

En bok om Gustav Möller–och Else Kleen. Sid 534-535.

Tiden, 1987.

 

Lind, Nils: Ragnar Jändel–kärleken och hatet.

Romantiska Förbundets tidskrift Aurora, nr 4, december 1998.

 

Lind Nils: Efterskrift till fak­simil­utgåva av Havets klockor

Jändelsällskapet, 2000.

 

Lo-Johansson, Ivar: Författaren, kap VII, sid 101 – 112.

Bonniers, 1957.

 

Nilsson, Stig: Ragnar Jändel–den unge socialisten. Ek­skölden

1967-68. Årgång 14, sid 23-27, 1967.

 

Nordin, Åke: Till kärleken och hatet.

Lyrikvännen nr 1, 1955.

 

 

Norlind, Ernst: Borgebyminnen. Ett kapitel hand­lar om Ragnar Jändel.

Gleerups, 1939.

 

Nydahl, Mats: Fattigdomens diktare.

VLT (Vestmanlands läns tidning) 10 juli 2000.

 

Olofsson, Tommy: En storm bröt in över Branthallavik.

Svenska Dagbladet 7 september 1997.

 

Olsson, Nils Ludvig: En kämpande diktare.

Studiekamraten, 1939.

 

Osignerad artikel: Äga och älska.

Ekskölden 1967-68. År­gång 14, sid 42-45, 1967.

 

Skytte, Louise: ”Jändeländet”. Brev från och om Ragnar Jändel.

Källor till den svenska historien. Årsbok för Riksarkivet och

Landsarkiven 1993.

 

Söderberg, K: Ragnar Jändel.

Studiekamraten, 1939 & 1941.

 

Wirén, Folke: Tre blekingeskildrare. Fabian Månsson–Ragnar Jändel–Harry Martin­son.

En bok om Ble­kinge, sid 586-597, 1942.

 

Wirén, Agnes: Bland Jändelminnen i Jämjö.

Ekskölden 1967-68. Årgång 14, sid 28-38, 1967.

 

Wirén, Folke: Ragnar Jändel och rättfärdig­heten.

Ekskölden 1967-68. Årgång 14, sid 10-22, 1967.

 

Åkesson, Åke: Efterskrift till fak­simil­utgåva av Till kär­leken och hatet.

Vekerum förlag, 1988.

 

Åkesson, Åke: Efterskrift till fak­simil­utgåva av De tappra.

Vekerum förlag, 1992.

 

            För ytterligare litte­raturreferenser hänvisas till Jan Stenkvists

och Åke Åkessons biografier.

 

Talböcker

 

Ragnar Jändels bok Blommor producerades som talbok i september 1974 efter initiativ från Länsbiblioteket i Karlskrona. Det är okänt om den fortfarande finns tillgänglig för lån. Observera att ett bibliotek som inte har en talbok hemma på begäran lånar från andra bibliotek (Detta gäller förstås även lån av böcker som inte finns på ett bibliotek).

Det finns f.n. ingen uppgift om annan Jändelproduktion som talböcker.

 

 

Tonsättningar, konserter:

 

Gösta Nystroem har tonsatt en del Jändeldikter. Närmare uppgifter f.n. inte tillgängliga.

 

Gustaf Fryksén, kyrkomusiker i Jämjö, har tonsatt åtminstone ett tiotal Jändeldikter, bl.a. Hymn (ur ”Sånger och hymner”) och Visan (ur ”Heden och havet”). Den senare framfördes i Jändelskolan, Jämjö den 13 april 1975 då 80-årsminnet av skaldens födelse högtidlighölls.

 

Lille Bror Söderlundh har tonsatt Vårbarn (ur ”Malört”).

 

Edvin Fritz har tonsatt Härdad i hunger, återgiven i Tidens Sångbok 1934.

 

Roger Pontare framförde Jändelsånger vid konsert i Jämjö kyrka då 100-årsminnet av skaldens födelse högtidlighölls. F.n. är inga uppgifter tillgängliga om repertoar och tonsättare.

 

Dag Lundin har tonsatt Jändeldikter av vilka följande åtta framfördes vid konsert på Kungliga Slotten den 6 september 2000: Ett vårstycke (Havets klockor), Ensam kväll (Under vårstjärnor), Hemlös (Havets klockor), Allt är tyst och stilla (Kämpande tro), Det regnar (Havets klockor), November (Havets klockor), Havets klockor (Havets klockor), Jag längtar hem (Malört).

Konserten hade titeln Havets klockor och som synes var de flesta sångerna hämtade ur den boken.

Vid konserten medverkade Laila Andersson Palme (sopran), Margot Nyström (piano) och Kjell-Inge Stevensson (klarinett).

Den 1 september fick konserten förhandspublicitet i Blekinge Läns Tidning, Karlskrona, (Klaus-Göran Ohlsson) och samma dag som den framfördes i Dagens Nyheter (Calle Pauli) och Svenska Dagbladet (Carl-Otto Werkelid).

Konserten hade en stor publik och blev mycket uppskattad.

 

Ragnar Jändel som översättare

 

År 1931 trycktes hos Tidens förlag en serie romaner av norrmannen Johan Bojer, översatta till svenska. Den omfattade titlarna: Den stora hungern, Fången som sjöng, Trons makt, Vårt rike, Dyrendal, Den siste vikingen, Vår egen stam, Det nya templet och Folket vid fjorden.

Tydligen överlät Tiden sedan upplagan till Lindqvists förlag, Stockholm. Böckerna försågs med (rätt fula) omslag tryckta hos Tryckeri Balder, Stockholm 1936 och med Lindqvists förlagsnamn utsatt.

I serien är i varje fall ”Vårt rike” översatt av Ragnar Jändel. En lustig omständighet är att 1931 kom både Jändels diktsamling ”Vårt rike” och hans romanöversättning med samma namn.

Ganska säkert är också ”Vår egen stam” översatt av Jändel.

Av övriga böcker i serien är ”Trons makt” översatt av Ernst Lundqvist, för övriga är f.n. ingen uppgift om översättare tillgänglig.

 

 

Andra skrivande ”Jändlar”:

 

Bengt Jändel, (1919 – 1983), Ragnar Jändels äldste son, debuterade tidigt som poet.

Verkförteck­ning:

Ung eld. Dik­ter. Frihets Förlag, 1938.

Som ett kastell. Dikter. Norstedts, 1942.

Verklighet. Dikter. Norstedts, 1945.

Sången om frid. Dikter. Norstedts, 1947.

Frostvarning. Dikter. LTs Förlag, 1955.

Ekofragment. Dikter i urval.

Postumt. Efter­skrift av Birgit Jändel. Veke­rum förlag, 1991.

Vän och lekkamrat. Uppsats i Min Far. Ny saml. utgiven av Ivan Olje­lund. 1949.

En diktares ensamhet. Samtid och framtid, 1950:7.

På Studieförbundet Medborgarskolan:

Vårt land och arv i dikt, brevkurs I-VII, 1944.

Modern lyrik, brevkurs I-VII, 1951. I del III Ragnar Jändel, 11 sidor, Arbetar­diktare, 1951.

Poesi, brevkurs, 1 häfte, 1957.

För litteraturhänvisningar se sid. 325 i Bengt Jändels biografi över fadern.

 

Ejnar Jändel (1928 – 1990) var också son till Ragnar Jändel.

Han utgav ingen bok under sin livstid. Hans hustru Mabel Jändel utgav 1993 hans religiöst präglade dikter Vårt hopp om liv.

(Mabel Jändel, Fyrmästargången 8, 413 18 Göteborg

Tfn 031/12 15 57.)

 

Nils Jändel (1905 – 1989) var son till  Ragnars Jändels bror Hjalmar.

Nils Jändel gav 1973 på Harriers förlag ut diktsamlingen I själens rum.

(Upplysningar: Ingun Jändel-Jensen)

 

 

Materialet sammanställt av Nils Lind år 2000.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *