Ur Gunnar Ardelius inledande tal (skrivet i realtid, därför fragmentariskt)

Vi står inför stora strukturella förändringar. Litteraturens roll är hotad, utrymmet för kvalitet och bredd minskar. Läsförståelsen når nya bottennivåer. Man säljer ut vårt litterära välstånd. Vi författare kan göra en stor insats här.

SIFO-undersökningen har man börjat använda. Det ska komma en bättre rapport så småningom. Det är stora skillnader i inkomst. Den största delen av medlemmarna har svårt att försörja sig. Vi fick in 1260 svar på enkäten. Gruppen som kan försörja sig har blivit allt färre, en dramatisk försämring.

Åt fel håll:

–       politikerna, medierna, bokhandlarna och förlagen. De marginaliserar litteraturen ytterligare. En bok än inte en vara som alla andra. En kulturbärare, en grundforskning i vad det är att vara människa!

–       De stora redaktionerna är alltför likriktade i sin kulturbevakning.

–       Det blir mer och mer av marknadstänkande.

–       Att vara medlem i författarförbundet är att verka för ett bättre

Satsar på bättre pensioner. Trygghetssystemen är inte anpassade efter våra medlemmar. Ordentlig ersättning till författare.

Kristina Lugn har sagt, för 14 år sedan:

Jag är det enda arbetsredskap jag har…

Den fackliga kampen – vi förmår mycket mer tillsammans än bara var och en.

En demokratisk och progressiv stämma, ni är var och en en viktig del av vårt förbund.